varje gång jag lämnar mina hem, så har jag en sådan märklig känsla. någon form av tomhet. jag bor på två olika ställen på jorden, och det spelar ingen roll om jag är hemma i buarås eller hemma på randolph street, det är verkligen en konstig känsla att lämna. att somna i min härliga säng för sista gången på ett tag, att vrida om nyckeln och veta att jag inte kommer vara här på ett tag, den känslan är märklig. att lägenheten jag är i varje dag kommer stå tom ett tag är märklig. jag gissar att det är ett tecken på att jag trivs. men jösses vad jag längtar hem till min älskade familj och vänner. jag vill att flygresan ska starta nu så att jag kan få komma hem. att få komma hem och leka med mina förbannat bästa systersöner, få sitta och tjöta med mina älskade systrar, att käka middag med mina sjukt bra föräldrar, att få klappa molly, att få sova i min säng, att få hänga med vännerna, att fira jul, att gå på julbord, osv osv osv. jag saknar er!